Religion är en positiv kraft

Ny forskning om vad som händer när sfi-verksamhet bedrivs i en kyrka.

­­–Forskning på trosbaserade organisationer är ett området som fått mer uppmärksamhet de senaste åren, både internationellt och i Sverige, det säger Mikael Hallenius som själv är forskningsledare för ett nytt projekt med syfte att undersöka vad som händer när SFI, Svenska för invandrare, bedrivs i en kristen församling.

År 2016 startade Hyllie Park folkhögskola sfi-verksamhet i samarbete med Saronkyrkan i Göteborg, en verksamhet som fortfarande pågår och som har vuxit sedan starten. Samarbetet innebär att Saronkyrkan upplåter lokaler och att församlingen genomför vissa stödaktiviteter för sfi-studenterna. Det kan till exempel innebära språk-kafé i anslutning till ordinarie undervisningen när eleverna erbjuds möjlighet att konversera med volontärer. Det är Hyllie Park som har det formella ansvaret för utbildningen, personal och som har en samordnare på plats. Intentionen från skolans håll är att utbildning i rörelsemiljö, till skillnad i en skolinstitution, ska ge deltagarna bättre möjlighet till integration i samhället och finna fler informella vägar till praktik och arbete. Det är detta projekt som ska utvärderas genom en akademisk studie.

Forskningen bedrivs genom ALT, Akademi för ledarskap och teologi, där Hallenius arbetar som praktisk teolog. I teamet ingår förutom Hallenius som är disputerad i pedagogiskt arbete även Maria Karlson som har särskild kompetens inom interkulturella frågor och lärande och Håkan Kenne som tillför kompetens om ledarskap och lärande. Projektet inleddes hösten 2019 och har som så mycket annat har fått stå tillbaka på grund av Covid-19, men nu är man i full gång med att samla in data. Studien ska presenteras 2021 och tanken är att det ska mynna ut i en rapport som ska kunna läsas och användas av många.

Hur vanligt är det med församlingsnära SFI?

–Jag tror inte att det är särskilt utbrett, säger Hallenius. Han berättar att detta forskningsprojekt kan beskrivas som en titthålsundersökning, att det är en avgränsad verksamhet i Göteborg som ska studeras och utvärderas.

Hur går forskningen till?

–Det är en empiriskt upplagd forskning och bygger på intervjuer, samt analys av dokument som styr och presenterar verksamheten. Syftet är att titta på vad som händer när en folkhögskola samarbetar med en kyrka. Och det är fyra perspektiv som ska undersökas: Deltagarnas perspektiv, lärarnas perspektiv, kyrkans perspektiv och utbildningens perspektiv. Analysen bygger på tolkning av dessa intervjuer, säger Hallenius.

Vad har ni sett hittills?

–Ingenting, responderar Hallenius snabbt och förklarar att först måste material samlas in, sedan ska det tolkas och först därefter presenteras slutsatser.

Han säger också att i Sverige är det kontroversiellt med en tydligt religiös huvudman och värdegrund, men att det finns många internationella studier som visar att religiösa huvudmän genererar ett mervärde. Och det är en förförståelse som Hallenius forskningsteam har med sig in i sin studie, att religiösa organisationer kan tillföra mervärde.

–Religion är en positiv kraft, säger Hallenius.

Av:  Joakim Hagerius

 

Mikael Hallenius, jobbar på Akademi för Ledarskap och Teologi som lärare i Kyrko- och missionsstudier med inriktning på Praktisk teolog.