Gårdshuset gjorde det omöjliga möjligt – digitaliserade utan datorer och nätverksuppkoppling

Den 29:e April anordnade Prasso ett digitalt studiebesök hos Bilda Gårdshuset i Linköping. Där berättade Miriam Zwörner om deras långa arbete med att försöka leda människor som nyligen kommit till Sverige vidare i sitt nya land.

Gårdshuset i Linköping är en del av Studieförbundet Bilda och har funnits sedan 1997. De utrustar kortutbildade utrikesfödda personer, samt asylsökande, för inkludering i det svenska samhället. Bland annat genom svensklektioner och praktiska utbildningar.

–  Jag hade inte varit här i tolv år om jag inte känt att det här var ett djupt meningsfullt arbete, och det kännetecknar hela vår personalgrupp, säger Miriam Zwörner som är ansvarig för verksamhetsutvecklingen på Gårdshuset.

Miriam Zwörner, Ansvarig för verksamhetsutveckling

Gårdshuset menar på att det behövs mer än bara språkkunskaper för att integreras och ta sig ut i det svenska samhället. Därför har de tagit fram en metod de kallar “Bromodellen” där de förser med brofundament som behövs för att komma ut i arbetslivet. Brofundamenten är bland annat bildande kunskaper inom historia, biologi, geografi och matematik, arbetsmarknadsorientering där deltagarna får en större förståelse för hur den svenska arbetsmarknaden fungerar, samt praktisk arbetsträning där man får testa på att arbeta i kök, verkstad och systuga. Där får deltagarna utöver att bara lära sig det praktiska arbetet, också träna på att komma i tid och förstå sina arbetsuppgifter. 

Gårdshuset ställdes inför en enorm utmaning i Mars 2020. Deras arbete är väldigt beroende av den mänskliga kontakten och möjligheten av praktiskt arbete. Därför kom pandemin som en chock när de insåg att skulle tvingas bedriva sin verksamhet digitalt. 

– Våra deltagare har väldigt varierande förkunskaper och livssituationer, så efter att ha funderat på hur vi skulle kunna nå dem digitalt, insåg vi att vi skulle behöva göra det på väldigt många olika sätt. 

De flesta deltagarna på Gårdshuset har ingen dator hemma och många har dålig nätverksuppkoppling, men istället för att bara se svårigheten i situationen, valde Gårdshuset att direkt se till de resurser som fanns hos deltagarna; mobiltelefoner och ibland barn som kan hjälpa till med det tekniska. 

I dagsläget bedrivs alltså hela Gårdshuset i Linköpings verksamhet digitalt, och det fungerar genom zoomlektioner, youtubevideos och i vissa fall möjlighet att komma in en deltagare åt gången för fysiska svensklektioner. Bland annat är det digitalt gympapass en gång i veckan. Det har blivit en braksuccé med rekordhöga deltagarsiffror, och något som ska fortsätta även efter pandemin.

Miriam Zwörner ser ljust på framtiden. Hon menar att ideburna aktörer har en viktig roll i att göra skillnad i samhället. Till våren ska Gårdshuset förhoppningsvis starta en cykelkurs, och snart även ett storytellingprojekt med syfte att lyfta fram kvinnor från Östafrika och visa deras styrkor och förmågor för svenska arbetsgivare.

Siffror: Under de 23 åren som Gårdshuset har funnits, har hela 5000 deltagare varit inskrivna där, och under de sista 5 åren har Bildas arbete i Linköping lett till 100 sommarjobb och 50 anställningar av annan typ. 

Den sociala oron växer. Kan kyrkan och folkbildningen ta ett större ansvar?

Kommunerna klarar inte av att ensamma möta samhällsutmaningar så som utsatta bostadsområden, växande ensamhet, psykisk ohälsa, arbetslöshet och ökade klyftor. Den ideella sektorn med föreningar och kyrkor behöver både bjudas in och själva kliva fram med större självförtroende.

De behov vi ser i samhället idag kan inte på långa vägar mötas av enbart skattefinansierade kommunala verksamheter och tjänstepersoner. Det finns ett mellanrum där kommunallagen inte räcker till, där myndigheters, socialtjänstens och polisens kapacitet tar slut. Vem och vilka tar då ansvar? Vi menar att det är här som civilsamhället med dess studieförbund, föreningar, kyrkor och mängder av eldsjälar fyller tomrummet och skulle kunna göra det ännu mer om beslutsfattare vågade tänka mer innovativt, utanför boxen och samarbeta över gränserna.

De flesta kyrkor i Sverige tar någon form av socialt ansvar. Det kan gälla integrationsinsatser, prata-svenska-grupper, stöd till missbrukare, hemlösa, ensamma och vilsna. Kyrkans uppdrag och tradition har från starten varit en mötesplats för människor i behov av stöd, råd och gemenskap.

Vi tror att kommunikation, innovation och smarta samverkansformer som till exempel IOP= Idéburet offentligt partnerskap, skulle kunna göra stor skillnad och skapa mening åt fler samtidigt som det sparar skattepengar.  Om relationen stärks och formaliseras mellan de ideella organisationerna och det offentliga skulle många fler samhällsutmaningar faktiskt lösas.

Många kommuner har idag svårt att få ekonomin att gå ihop. Det utgör ännu ett skäl till att våga utöka gränsöverskridande samverkan som vi menar är kostnadseffektiv. Andra aktörer i form av volontärer, eldsjälar och engagerade föreningar, kyrkor, privatpersoner och företagare med socialt ansvar (CSR = Corporate Social Responsibility) kan bilda starka nätverk för att göra samhället mer mänskligt och fånga in människor som på olika sätt hamnar utanför.

Inom Studieförbundet Bilda pågår idag ett växande socialt arbete både i egen regi men framför allt tillsammans med våra medlemsorganisationer; frikyrkorna, ortodoxa och katolska kyrkorna.

Bilda har under senaste året gått med i styrgruppen för PRASSO-nätverket, där folkhögskolor, samfund och organisationer på kristen grund, samverkar för att inspirera till innovation och nya samarbeten, just för att bidra till lösningar för den sociala krisen vi ser idag. Här finns bl.a. Liljeholmens -, June – och Hyllie park folkhögskolor varav de två sistnämnda har utbildningar inom socialt entreprenörskap.

Vi tror att det är av yttersta vikt att församlingar runt om i landet uppmuntras att ta ett större samhällsansvar. I det här arbetet kan vi i Studieförbundet Bilda och de folkhögskolor som arbetar med sociala frågor vara ett konkret stöd och bidra med både utbildning och resurser. Här finns nya möjligheter som kan ta församlingarnas sociala arbete till en helt ny nivå.


Susanne Lindholm, regionchef Svealand, Bilda


Mattias Ingeson, regionchef Sydöst, Bilda

http://junefolkhogskola.se/utbildningar/socialtentreprenorskap/

https://www.hyllieparkfolkhogskola.se/socialt-entreprenorskap

https://www.bilda.nu/verksamhet/sociala-satsningar

En kristen organisation behöver vara fanatisk med ritualer och praktiker

Räddningsmissionen bedriver socialt arbete på kristen grund. För alla organisationer som växer i storlek och anställer många människor med olika bakgrund och livsåskådning så kan det bli utmanande att hålla fast vid sin värdegrund och den kristna profilen så att det det blir en gemensam drivkraft för arbetet.

I boken ”Mission drift”, skriven av Peter Greer och Chris Horst, ledarna för den kristna mikrolånsorganisationen Hope International som hade vuxit kraftigt och som därför behövde arbeta med frågeställningen hur man gör för att inte driva iväg från sin huvudmission.

Ett av deras råd är att vara ”fanatisk med ritualer och praktiker”.

I ljuset av detta råd kan man se på Gatukyrkan som drivs av Räddningsmissionen, en församling som samlar en brokig skara människor till veckomässor, soppa och gemenskap. Verksamheten är viktig för de människor som börjat ta form som en församling, men den är också viktig för hela Räddningsmission eftersom gudstjänstfirandet som ”ritual och praktik” därigenom finns i centrum av organisationens liv. Som en ständig påminnelse om den kristna grunden och det kristna livet.

Möt Räddningsmissionens diakon Eva Erlandsson och pastor Daniel Koroll som leder en veckomässa i Gatukyrkan, där också Göteborgssymfonikerna medverkar. Filmen kommer från ett tidigare digitalt studiebesök som Prasso anordnat.

Milad hjälper eleverna i utsatta områden att hitta kämpaglöd

Till sin hjälp har han volontärer och studenter på lärarhögskolan som gör praktik på studiestunden

Milad Gorgees är född och uppvuxen i Bagdad i en kristen familj. Några svåra omständigheter och en mycket oviss framtid gjorde att familjen behövde fly från Irak. 2004 kom han till Sverige som ensamkommande flyktingbarn, men hade turen att några år senare få återförenas med sina föräldrar som nu bor bara några spårvagnshållplatser från.

Efter gymnasiet utbildade han sig till socionom och arbetade själv under flyktingvågen 2015 med att stödja ensamkommande flyktingbarn.

–Jag är tacksam för att jag kunde få ge tillbaka lite grann av det jag fick när jag kom till Sverige, säger Gorgees.

Parallellt med arbetet som socialsekreterare blev han engagerad i Räddningsmissionens verksamhet för ensamkommande och efter ett tag blev han också anställd. På Räddningsmissionen har Gorgees arbetat för att förbättra skolsituationen för barn i särskilt utsatta områden i Göteborg. Bland annan genom ett innovationslabb på Lövgärdesskolan i Angered, ett projekt i samverkan med bland andra Erikshjälpen, Göteborgs universitet och Göteborgs stad, där man arbetar för att barn ska få en bättre skolgång. Och i detta projekt arbetade man också mycket med områdesutveckling, att tänka in hela närområdet med skolan som centrum.

 

Studiestunden finns i särskilt utsatta områden

Utifrån projektet i Angered har arbetet har studiestunden vuxit fram och blivit en omfattande verksamhet som bedrivs på flera skolor i de områden som polisen benämnt som särskilt utsatta i Göteborg.

–Studiestunden är mer än läxhjälp, säger Gorgees med eftertryck. Efter att ha lyssnat på barnen kom de fram till att läxhjälp var ett belastat ord, att det var något som bara gällde de som inte klarade skolan och som därför skapade ett stigma.

När man istället etablerade studiestunden och sa tydligt att det var till för alla som vill öka sina kunskaper oavsett färdighetsnivå, då ville också alla vara med. Eftersom många bor trångt i dessa områden innebar studiestunden med vuxna på plats också en stunds behövlig studiero.

 

Kämpaglöd är en viktig färdighet

Genom studiestunden arbetar man med inre motivation, barnen får träffa förebilder, det förmedlas en framtidstro och man arbetar för att förstärka självkänsla och kämpaglöd.

–Många elever tänker statiskt, säger Gorgees. Om man har misslyckats en gång så förutsätts misslyckande också en andra gång och så vidare. Detta tänkesätt försöker man ändra till ett mer dynamiskt förhållningsätt som innebär att om någon har misslyckats en gång så kan det ändå gå bättre nästa gång om man bara kämpar lite mer och håller ut.

Från början var det endast volontärer som bidrog på studiestunden, och dessa gjorde fantastiska insatser berättar Gorgees, men i längden blev det svårt att säkerställa studiestunden och inte svika barnen genom att behöva ställa in.

 

Studiestunden som en del av lärarutbildningen

Det fick Gorgees att ta kontakt med Göteborgs universitet och idag är studiestunden en del av lärarutbildningens praktik, något som ger studenterna högskolepoäng. Detta gör också att studiestunden i dessa utsatta områden inte längre är ett projekt som behöver avslutas när pengarna tar slut, som så ofta är fallet med den här typen av insatser, utan nu är det en långsiktigt hållbar verksamhet som skapar förutsättningar för barnen att nå godkända färdigheter och kunskapsmål i grundskolan. En förutsättning för vidare studier och så småningom ett spännande yrkesliv.

Lyssna på eldsjälen Milad Gorgees som beskriver arbetet med studiestunden i denna film. Filmen kommer från ett digitalt studiebesök på Räddningsmissionen i Göteborg. 

 

Maträtt, butiken med uppdrag att bekämpa matfattigdom har blivit en succé

Maträtt, butiken med uppdrag att bekämpa matfattigdom har blivit en succé

På Flatås Torg ligger Göteborgs enda butik med matsvinn. MatRätt som den heter drivs av Räddningsmission och är en ny matbutik som säljer matsvinn, erbjuder arbetsträning och bekämpar matfattigdom. En social supermarket som gör gott både för människa och miljö.

Butiken öppnade i våras och är redan en succé med 3000 medlemmar, människor som har en låg inkomst och som har svårt att på pengarna att räcka till. Den stora utmaningen är att fylla på med varor som möter den stora efterfrågan.

Alla är välkomna att handla i butiken, särskilt frukt och färskvaror som behöver omsättas snabbt, och därigenom göra en insats för miljön genom att minska matsvinnen. Som icke medlem handlar man till ordinarie pris och det blir ett sätt att stötta arbetet för människor i social och ekonomisk utsatthet.

Möt Ida-Lina Frisell, butikschef på Maträtt, som visar runt i butiken och berättar om verksamheten. Filmen kommer från ett tidigare digitalt studiebesök som anordnades av Prasso, juni 2020.

Religion är en positiv kraft

Ny forskning om vad som händer när sfi-verksamhet bedrivs i en kyrka.

­­–Forskning på trosbaserade organisationer är ett området som fått mer uppmärksamhet de senaste åren, både internationellt och i Sverige, det säger Mikael Hallenius som själv är forskningsledare för ett nytt projekt med syfte att undersöka vad som händer när SFI, Svenska för invandrare, bedrivs i en kristen församling.

År 2016 startade Hyllie Park folkhögskola sfi-verksamhet i samarbete med Saronkyrkan i Göteborg, en verksamhet som fortfarande pågår och som har vuxit sedan starten. Samarbetet innebär att Saronkyrkan upplåter lokaler och att församlingen genomför vissa stödaktiviteter för sfi-studenterna. Det kan till exempel innebära språk-kafé i anslutning till ordinarie undervisningen när eleverna erbjuds möjlighet att konversera med volontärer. Det är Hyllie Park som har det formella ansvaret för utbildningen, personal och som har en samordnare på plats. Intentionen från skolans håll är att utbildning i rörelsemiljö, till skillnad i en skolinstitution, ska ge deltagarna bättre möjlighet till integration i samhället och finna fler informella vägar till praktik och arbete. Det är detta projekt som ska utvärderas genom en akademisk studie.

Forskningen bedrivs genom ALT, Akademi för ledarskap och teologi, där Hallenius arbetar som praktisk teolog. I teamet ingår förutom Hallenius som är disputerad i pedagogiskt arbete även Maria Karlson som har särskild kompetens inom interkulturella frågor och lärande och Håkan Kenne som tillför kompetens om ledarskap och lärande. Projektet inleddes hösten 2019 och har som så mycket annat har fått stå tillbaka på grund av Covid-19, men nu är man i full gång med att samla in data. Studien ska presenteras 2021 och tanken är att det ska mynna ut i en rapport som ska kunna läsas och användas av många.

Hur vanligt är det med församlingsnära SFI?

–Jag tror inte att det är särskilt utbrett, säger Hallenius. Han berättar att detta forskningsprojekt kan beskrivas som en titthålsundersökning, att det är en avgränsad verksamhet i Göteborg som ska studeras och utvärderas.

Hur går forskningen till?

–Det är en empiriskt upplagd forskning och bygger på intervjuer, samt analys av dokument som styr och presenterar verksamheten. Syftet är att titta på vad som händer när en folkhögskola samarbetar med en kyrka. Och det är fyra perspektiv som ska undersökas: Deltagarnas perspektiv, lärarnas perspektiv, kyrkans perspektiv och utbildningens perspektiv. Analysen bygger på tolkning av dessa intervjuer, säger Hallenius.

Vad har ni sett hittills?

–Ingenting, responderar Hallenius snabbt och förklarar att först måste material samlas in, sedan ska det tolkas och först därefter presenteras slutsatser.

Han säger också att i Sverige är det kontroversiellt med en tydligt religiös huvudman och värdegrund, men att det finns många internationella studier som visar att religiösa huvudmän genererar ett mervärde. Och det är en förförståelse som Hallenius forskningsteam har med sig in i sin studie, att religiösa organisationer kan tillföra mervärde.

–Religion är en positiv kraft, säger Hallenius.

Av:  Joakim Hagerius

 

Mikael Hallenius, jobbar på Akademi för Ledarskap och Teologi som lärare i Kyrko- och missionsstudier med inriktning på Praktisk teolog.

Sekulariseringen går inte att stoppa

Stefan Nilsson, direktor på Ersta diakoni, ser utmaningar i samverkan med det offentliga

 

Ersta diakoni bildades 1851 och en av de äldsta organisationerna som bedriver diakonal social verksamhet och sjukvård på kristen grund i Sverige. Den ideella föreningen har 1400 medarbetare och omsätter 1,2 miljarder. Sjukhuset rymmer kirurgklinik, anestesiklinik, medicinklinik, hjärtmottagning, diabetesmottagning, hospice och avancerad sjukvård i hemmet och föreningen driver bland annat verksamheter som äldreboende, hemtjänst och skyddat boende för kvinnor som utsätts får våld. Mitt under pågående covid-19 pandemi är man mitt i ett nytt sjukhusbygge på Södermalm i Stockholm. Ett gigantiskt projekt som ska vara klart 2023 med en budget på 2 miljarder.

 

Kristen organisation eller organisation på kristen grund

Från början var Ersta en kristen organisation så till vida att alla som arbetade i verksamheten var kristna. Det var också en evangeliserande och inomkyrklig förnyelserörelse. Så är det inte längre.

–Ersta har sekulariserats, men den kristna grunden finns kvar, säger Stefan Nilsson i ett webbinarium som Prasso anordnade den 23 juni berättar.

Det som också har funnits med från början och som fortsatt är viktigt är begreppet ”se människan”. Det formar förhållningsättet i vården och gör att den lilla frågan ”hur någon mår” alltid är viktig, även för den som kommer till Ersta för en rutinoperation, berättar Nilsson.

På Ersta diakoni arbetar man mycket med hur den kristna grunden uttrycker sig när personalen har olika livsåskådningar och många är typiskt sekulära eller agnostiska svenskar. Ett sådant uttryck för att bevara den kristna traditionen plats är att direktorn ska vara präst i Svenska kyrkan. Innan Stefan Nilsson blev direktor för 10 år sedan var han kyrkoherde i Sundsvall. Och det är något som märks på hans språkbruk och i sina brev till medarbetarna berättar han att han gärna hämtar material ur kyrkans skatter, från Bibel och psalmbok.

–Jag kräver inte att man är kristen i en anställning, men man behöver intellektuellt förstå och acceptera vart Ersta hämtar sin röst och språk, säger Nilsson.

 

En stor organisation snabbar på sekulariseringen

Samtidigt beskriver han att sekulariseringseffekten är kraftig och något som inte går att stoppa så länge man styrs av sekulära direktiv i upphandlingar och behöver förhålla sig till det offentliga systemets krav.

­–För tyvärr är det så att vila på kristen grund sällan är någon konkurrensfördel i en svensk kontext, oftast är det till och med uttryckt att det ska vara neutralt, säger Nilsson. Han menar också att detta gör att man lätt förlorar kontrollen över sitt teologiska arv och miljö. Därför är Nilsson kritisk till att Svenska Kyrkan skulle bli en välfärdsleverantör i stor skala.

–Jag skulle vara försiktig som kyrka att ge mig in i detta, säger Nilsson, just eftersom han har sett faran med det i Erstas egen historia.

–När läkarkåren blev tydligt sekulariserad på 60-talet, som också var en stark profession, då hände också något med Ersta, ideologiskt. Det som dessutom påskyndar organisationens sekularisering är storleken, menar Nilsson, och därför tror han på att hålla verksamheterna lite mindre och att därigenom kunna anställa människor med samma drivkraft.

 

Det finns tyngd och djup i Erstas ”varför”

I samtalet som avslutar webinariet ställs en fråga om vad som skiljer Ersta från andra vårdföretag.

Han svarar med att säga att det finns likheter i ”hur” vården bedrivs. I den allmänna vården talas idag om personcentrerad vård, vilket ju är väldigt likt Erstas uttryck ”se människan”. Men vi var först med uttrycket, säger Nilsson med ett leende. Det som skiljer organisationerna åt är våra ”varför”, menar Nilsson.

–Det finns en tyngd och djup när vi hämtar vår inspiration från en lång kristen tradition, från en uppenbarelse, något som är givet, säger Nilsson.

Se gärna webinariet med Stefan Nilsson och det intressanta efterföljande samtalet om en organisations sekularisering, om förgiftade pengar och fler trådar att reflektera vidare över.

/Joakim Hagerius

 

Joakim Hagerius till Prasso

Vi är glada att presentera Joakim Hagerius som kommer att finnas med i Prasso under en period. Så här skriver han själv om möjligheten:

Jag känner mig mycket glad åt att få arbeta med Prasso, nätverket för diakonalt samhällsengagemang och social innovation under en period.

I mina tidigare roller som ordförande i Räddningsmissionen och som pastor i Saronkyrkan i Göteborg vet jag hur viktigt det är att få höra och se andras goda initiativ för att själv vidga sina perspektiv och få hjälp att utveckla sin verksamhet. Även i opinionsbildningsyfte, som jag arbetat med på tidningen Dagen senaste två åren, behövs de goda exemplen bli synliga för fler.

Jag är övertygad om att lokala församlingar och kristna institutioner, gärna i samverkan, dessutom kan hitta nya sätt för att öka sitt samhällsengagemang, och genom sin närvaro och unika särart bidra till mångfalden i det svenska samhällslivet och välfärden.

Just nu i coronatider är det svårt att resa och upptäcka hur andra utvecklar sina arbeten, men det är fortfarande lika viktigt att vi inspirerar varandra. Därför ska vi utveckla digitala studiebesök och interaktiva uppföljningsmöten för att lära av varandras diakonala initiativ. Vi kommer även att sprida goda initiativ genom att berätta om dem på vår hemsida och på sociala medier.     

Tveka inte att höra av dig till mig –  både med goda exempel och andra frågor! 

/ Joakim 

 

Inspirerande projekt sjösätts av sociala entreprenörer!

Gudrun Wannebo i webbsändning

Kursen i Socialt entreprenörskap – i kyrka och samhälle samlar eldsjälar och entreprenörer som verkligen vill göra skillnad. I Coronas spår synliggörs behoven än mer och utbildningen ligger helt rätt i tiden.

Måndagen den 27 april inbjöd kursdeltagarna till en inspirationsdag och många valde att följa webbsändningen.  Dagen bjöd på många spännande inititativ som nu tas i församlingar och idéburna organisationer på kristen grund i Sverige.

Vill du se sändningen i efterhand så går det bra att göra HÄR.

 

 

Mia Fritzon berättar om sitt SecondHand projekt.

 

Lucas Mellergård berättar engagerat om sin idé.

Samtal med pastor Henrik som är “möjliggörare” för Gudruns projekt i Equmeniakyrkan i Lindome.

Ensamhetens gissel i Coronapandemins spår

 

Världen sluter sig alltmer och i ett land som Sverige som har mest singelhushåll i världen skapar de nödvändiga men påtvingade restriktionerna nya bekymmer. Påbud om att hålla avstånd och att socialt isolera sig är naturligtvis satta i all välvilja för att skydda, inte minst äldre och personer med underliggande sjukdomar, men vad gör det med en människa som redan lider av ensamhet?

Ensamhet

Vad kan vi då göra som kyrkor och församlingar för att möta dessa behov? I diakonalt och socialt arbete sker mycket redan nu och det finns en stor välvilja och många ideella krafter.

Sveriges Kristna Råd har tagit fram tips om vad som kan göra det där extra i en svår tid. Nu är det viktigare än någonsin att vi ställer upp för varandra och för våra medmänniskor.

Det finns mycket som vi kan göra för att ta hand om och visa hänsyn till våra medmänniskor som lever i ensamhet:

  1. Kontakt

Hör efter i församlingen vilka som sitter isolerade och gör sedan en telefonlista där församlingsmedlemmar hjälps åt att ta en regelbunden kontakt. Inget ljud är så vackert som telefonsignalen hemma hos en människa som känner sig ensam. Det kan också finnas behov av att handla mat eller hämta ut medicin.

  1. Gudstjänst

Stötta de äldre med tekniken så att de kan se om er kyrka livesänder sin gudstjänst. Annars finns både SVT och SR som sänder gudstjänster varje söndag. På så sätt kan alla känna delaktighet hemifrån.

  1. Digital teknik

Kyrkor och församlingar behöver ha en nedskriven strategi att regelbundet uppdatera och vidareutveckla informationen på nätet (hemsidor, egna Facebook sidor, You-tube kanaler, poddar etc.) om vad som är på gång och hur man kan delta i församlingens gudstjänstliv via digitala kanaler. Det har nog aldrig varit så viktigt att finnas på nätet som nu.

  1. Besök utomhus

Många kyrkor har organiserade besöksgrupper. Istället för traditionella besök på äldreboenden eller i hemmet kan besöksgruppen vistas utanför balkongen eller fönstret. Kanske till och med sjunga en sång tillsammans. Eller ta en promenad utomhus tillsammans …
Låt kreativiteten leva utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendationer!

  1. Studiecirkel

Kontakta ett studieförbund för en digital studiecirkel. En studiecirkel behöver minimalt tre deltagare och främst fem ingredienser:
1. ett ämne, 2. en studieplan, 3. en mötestid, 4. en plats/eller digitalt, 5. ledare och deltagare.
Bara fantasin sätter gränser!

  1. Andakter från Sjukhuskyrkan

I tider av oro och ovisshet kommer Sjukhuskyrkan Sahlgrenska i Göteborg att dela en andakt varje vardag med start måndagen den 30 mars.
Lyssna här: https://www.skr.org/kyrkorna-och-corona-viruset/tio-andakter-fran-sjukhuskyrkan/

Läs mer på Sveriges Kristna Råds hemsida om “Ensamhet och coronaviruset”/