Gör digitalt studiebesök hos Skillinge Missionshus

Efter ett mycket uppskattat digitalt studiebesök  i slutet av september kommer här en ny möjlighet, något du inte vill missa! Anmälan gör du längst ner på sidan. 

Följ med Prasso, nätverket för diakonalt samhällsengagemang och social innovation, till Skillinge Missionshus. Vi gör ett digitalt studiebesök hos denna innovativa kyrka där Hyllie Park Folkhögskola bedriver församlingsnära SFI(Svenska för invandrare) och som dessutom har startat en egen arbetsförmedling, Talentbyrån Österlen. Lyssna på föreståndare Kalle Spets och delta i efterföljande samtal.

Foto: Rebecca Wallin

Tid: Torsdag den 10 december kl. 14 – 15
Platserna på webbinariet är begränsat, så säkra din plats genom att anmäla dig här nedan.

Anmäl dig här:

Du kan bara anmäla dig till ett i taget. Vill du vara med på fler göra du bara om anmälan.

Gör digitalt studiebesök hos Hela Människan i Malmö

Vi är glada för möjlighet att kunna bjuda in till ännu ett digitalt studiebesök. Välkommen att följa med till Hela Människan i Malmö, och dess verksamhet Noomi. 

Noomi har sedan 2015 gett stöd till personer i prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Inom verksamheten ryms ett skyddat boende, uppsökande och utåtriktat arbete, en mottagning för juridiskt stöd (Safe Havens) samt projektet ThaiWISE som vänder till kvinnor som arbetar på thaimassagesalonger.

Under studiebesöket berättar Maria Lindskog och Ellen Samuelsson om hur en idé som började i ideellt engagemang utvecklades till en professionell verksamhet.

Låter detta intressant?
Anmäl dig nedan för att vara med på det digitala studiebesöket hos Hela Människan i Malmö tillsammans med Joakim Hagerius.  Arrangör Prasso

Tid: Torsdag den 28 januari kl. 14.00-15.00
Platserna på webbinariet är begränsat, så säkra din plats genom att anmäla dig här nedan.

Anmäl dig här:

Du kan bara anmäla dig till ett i taget. Vill du vara med på fler göra du bara om anmälan.

En kristen organisation behöver vara fanatisk med ritualer och praktiker

Räddningsmissionen bedriver socialt arbete på kristen grund. För alla organisationer som växer i storlek och anställer många människor med olika bakgrund och livsåskådning så kan det bli utmanande att hålla fast vid sin värdegrund och den kristna profilen så att det det blir en gemensam drivkraft för arbetet.

I boken ”Mission drift”, skriven av Peter Greer och Chris Horst, ledarna för den kristna mikrolånsorganisationen Hope International som hade vuxit kraftigt och som därför behövde arbeta med frågeställningen hur man gör för att inte driva iväg från sin huvudmission.

Ett av deras råd är att vara ”fanatisk med ritualer och praktiker”.

I ljuset av detta råd kan man se på Gatukyrkan som drivs av Räddningsmissionen, en församling som samlar en brokig skara människor till veckomässor, soppa och gemenskap. Verksamheten är viktig för de människor som börjat ta form som en församling, men den är också viktig för hela Räddningsmission eftersom gudstjänstfirandet som ”ritual och praktik” därigenom finns i centrum av organisationens liv. Som en ständig påminnelse om den kristna grunden och det kristna livet.

Möt Räddningsmissionens diakon Eva Erlandsson och pastor Daniel Koroll som leder en veckomässa i Gatukyrkan, där också Göteborgssymfonikerna medverkar. Filmen kommer från ett tidigare digitalt studiebesök som Prasso anordnat.

Milad hjälper eleverna i utsatta områden att hitta kämpaglöd

Till sin hjälp har han volontärer och studenter på lärarhögskolan som gör praktik på studiestunden

Milad Gorgees är född och uppvuxen i Bagdad i en kristen familj. Några svåra omständigheter och en mycket oviss framtid gjorde att familjen behövde fly från Irak. 2004 kom han till Sverige som ensamkommande flyktingbarn, men hade turen att några år senare få återförenas med sina föräldrar som nu bor bara några spårvagnshållplatser från.

Efter gymnasiet utbildade han sig till socionom och arbetade själv under flyktingvågen 2015 med att stödja ensamkommande flyktingbarn.

–Jag är tacksam för att jag kunde få ge tillbaka lite grann av det jag fick när jag kom till Sverige, säger Gorgees.

Parallellt med arbetet som socialsekreterare blev han engagerad i Räddningsmissionens verksamhet för ensamkommande och efter ett tag blev han också anställd. På Räddningsmissionen har Gorgees arbetat för att förbättra skolsituationen för barn i särskilt utsatta områden i Göteborg. Bland annan genom ett innovationslabb på Lövgärdesskolan i Angered, ett projekt i samverkan med bland andra Erikshjälpen, Göteborgs universitet och Göteborgs stad, där man arbetar för att barn ska få en bättre skolgång. Och i detta projekt arbetade man också mycket med områdesutveckling, att tänka in hela närområdet med skolan som centrum.

 

Studiestunden finns i särskilt utsatta områden

Utifrån projektet i Angered har arbetet har studiestunden vuxit fram och blivit en omfattande verksamhet som bedrivs på flera skolor i de områden som polisen benämnt som särskilt utsatta i Göteborg.

–Studiestunden är mer än läxhjälp, säger Gorgees med eftertryck. Efter att ha lyssnat på barnen kom de fram till att läxhjälp var ett belastat ord, att det var något som bara gällde de som inte klarade skolan och som därför skapade ett stigma.

När man istället etablerade studiestunden och sa tydligt att det var till för alla som vill öka sina kunskaper oavsett färdighetsnivå, då ville också alla vara med. Eftersom många bor trångt i dessa områden innebar studiestunden med vuxna på plats också en stunds behövlig studiero.

 

Kämpaglöd är en viktig färdighet

Genom studiestunden arbetar man med inre motivation, barnen får träffa förebilder, det förmedlas en framtidstro och man arbetar för att förstärka självkänsla och kämpaglöd.

–Många elever tänker statiskt, säger Gorgees. Om man har misslyckats en gång så förutsätts misslyckande också en andra gång och så vidare. Detta tänkesätt försöker man ändra till ett mer dynamiskt förhållningsätt som innebär att om någon har misslyckats en gång så kan det ändå gå bättre nästa gång om man bara kämpar lite mer och håller ut.

Från början var det endast volontärer som bidrog på studiestunden, och dessa gjorde fantastiska insatser berättar Gorgees, men i längden blev det svårt att säkerställa studiestunden och inte svika barnen genom att behöva ställa in.

 

Studiestunden som en del av lärarutbildningen

Det fick Gorgees att ta kontakt med Göteborgs universitet och idag är studiestunden en del av lärarutbildningens praktik, något som ger studenterna högskolepoäng. Detta gör också att studiestunden i dessa utsatta områden inte längre är ett projekt som behöver avslutas när pengarna tar slut, som så ofta är fallet med den här typen av insatser, utan nu är det en långsiktigt hållbar verksamhet som skapar förutsättningar för barnen att nå godkända färdigheter och kunskapsmål i grundskolan. En förutsättning för vidare studier och så småningom ett spännande yrkesliv.

Lyssna på eldsjälen Milad Gorgees som beskriver arbetet med studiestunden i denna film. Filmen kommer från ett digitalt studiebesök på Räddningsmissionen i Göteborg. 

 

Religion är en positiv kraft

Ny forskning om vad som händer när sfi-verksamhet bedrivs i en kyrka.

­­–Forskning på trosbaserade organisationer är ett området som fått mer uppmärksamhet de senaste åren, både internationellt och i Sverige, det säger Mikael Hallenius som själv är forskningsledare för ett nytt projekt med syfte att undersöka vad som händer när SFI, Svenska för invandrare, bedrivs i en kristen församling.

År 2016 startade Hyllie Park folkhögskola sfi-verksamhet i samarbete med Saronkyrkan i Göteborg, en verksamhet som fortfarande pågår och som har vuxit sedan starten. Samarbetet innebär att Saronkyrkan upplåter lokaler och att församlingen genomför vissa stödaktiviteter för sfi-studenterna. Det kan till exempel innebära språk-kafé i anslutning till ordinarie undervisningen när eleverna erbjuds möjlighet att konversera med volontärer. Det är Hyllie Park som har det formella ansvaret för utbildningen, personal och som har en samordnare på plats. Intentionen från skolans håll är att utbildning i rörelsemiljö, till skillnad i en skolinstitution, ska ge deltagarna bättre möjlighet till integration i samhället och finna fler informella vägar till praktik och arbete. Det är detta projekt som ska utvärderas genom en akademisk studie.

Forskningen bedrivs genom ALT, Akademi för ledarskap och teologi, där Hallenius arbetar som praktisk teolog. I teamet ingår förutom Hallenius som är disputerad i pedagogiskt arbete även Maria Karlson som har särskild kompetens inom interkulturella frågor och lärande och Håkan Kenne som tillför kompetens om ledarskap och lärande. Projektet inleddes hösten 2019 och har som så mycket annat har fått stå tillbaka på grund av Covid-19, men nu är man i full gång med att samla in data. Studien ska presenteras 2021 och tanken är att det ska mynna ut i en rapport som ska kunna läsas och användas av många.

Hur vanligt är det med församlingsnära SFI?

–Jag tror inte att det är särskilt utbrett, säger Hallenius. Han berättar att detta forskningsprojekt kan beskrivas som en titthålsundersökning, att det är en avgränsad verksamhet i Göteborg som ska studeras och utvärderas.

Hur går forskningen till?

–Det är en empiriskt upplagd forskning och bygger på intervjuer, samt analys av dokument som styr och presenterar verksamheten. Syftet är att titta på vad som händer när en folkhögskola samarbetar med en kyrka. Och det är fyra perspektiv som ska undersökas: Deltagarnas perspektiv, lärarnas perspektiv, kyrkans perspektiv och utbildningens perspektiv. Analysen bygger på tolkning av dessa intervjuer, säger Hallenius.

Vad har ni sett hittills?

–Ingenting, responderar Hallenius snabbt och förklarar att först måste material samlas in, sedan ska det tolkas och först därefter presenteras slutsatser.

Han säger också att i Sverige är det kontroversiellt med en tydligt religiös huvudman och värdegrund, men att det finns många internationella studier som visar att religiösa huvudmän genererar ett mervärde. Och det är en förförståelse som Hallenius forskningsteam har med sig in i sin studie, att religiösa organisationer kan tillföra mervärde.

–Religion är en positiv kraft, säger Hallenius.

Av:  Joakim Hagerius

 

Mikael Hallenius, jobbar på Akademi för Ledarskap och Teologi som lärare i Kyrko- och missionsstudier med inriktning på Praktisk teolog.

Sekulariseringen går inte att stoppa

Stefan Nilsson, direktor på Ersta diakoni, ser utmaningar i samverkan med det offentliga

 

Ersta diakoni bildades 1851 och en av de äldsta organisationerna som bedriver diakonal social verksamhet och sjukvård på kristen grund i Sverige. Den ideella föreningen har 1400 medarbetare och omsätter 1,2 miljarder. Sjukhuset rymmer kirurgklinik, anestesiklinik, medicinklinik, hjärtmottagning, diabetesmottagning, hospice och avancerad sjukvård i hemmet och föreningen driver bland annat verksamheter som äldreboende, hemtjänst och skyddat boende för kvinnor som utsätts får våld. Mitt under pågående covid-19 pandemi är man mitt i ett nytt sjukhusbygge på Södermalm i Stockholm. Ett gigantiskt projekt som ska vara klart 2023 med en budget på 2 miljarder.

 

Kristen organisation eller organisation på kristen grund

Från början var Ersta en kristen organisation så till vida att alla som arbetade i verksamheten var kristna. Det var också en evangeliserande och inomkyrklig förnyelserörelse. Så är det inte längre.

–Ersta har sekulariserats, men den kristna grunden finns kvar, säger Stefan Nilsson i ett webbinarium som Prasso anordnade den 23 juni berättar.

Det som också har funnits med från början och som fortsatt är viktigt är begreppet ”se människan”. Det formar förhållningsättet i vården och gör att den lilla frågan ”hur någon mår” alltid är viktig, även för den som kommer till Ersta för en rutinoperation, berättar Nilsson.

På Ersta diakoni arbetar man mycket med hur den kristna grunden uttrycker sig när personalen har olika livsåskådningar och många är typiskt sekulära eller agnostiska svenskar. Ett sådant uttryck för att bevara den kristna traditionen plats är att direktorn ska vara präst i Svenska kyrkan. Innan Stefan Nilsson blev direktor för 10 år sedan var han kyrkoherde i Sundsvall. Och det är något som märks på hans språkbruk och i sina brev till medarbetarna berättar han att han gärna hämtar material ur kyrkans skatter, från Bibel och psalmbok.

–Jag kräver inte att man är kristen i en anställning, men man behöver intellektuellt förstå och acceptera vart Ersta hämtar sin röst och språk, säger Nilsson.

 

En stor organisation snabbar på sekulariseringen

Samtidigt beskriver han att sekulariseringseffekten är kraftig och något som inte går att stoppa så länge man styrs av sekulära direktiv i upphandlingar och behöver förhålla sig till det offentliga systemets krav.

­–För tyvärr är det så att vila på kristen grund sällan är någon konkurrensfördel i en svensk kontext, oftast är det till och med uttryckt att det ska vara neutralt, säger Nilsson. Han menar också att detta gör att man lätt förlorar kontrollen över sitt teologiska arv och miljö. Därför är Nilsson kritisk till att Svenska Kyrkan skulle bli en välfärdsleverantör i stor skala.

–Jag skulle vara försiktig som kyrka att ge mig in i detta, säger Nilsson, just eftersom han har sett faran med det i Erstas egen historia.

–När läkarkåren blev tydligt sekulariserad på 60-talet, som också var en stark profession, då hände också något med Ersta, ideologiskt. Det som dessutom påskyndar organisationens sekularisering är storleken, menar Nilsson, och därför tror han på att hålla verksamheterna lite mindre och att därigenom kunna anställa människor med samma drivkraft.

 

Det finns tyngd och djup i Erstas ”varför”

I samtalet som avslutar webinariet ställs en fråga om vad som skiljer Ersta från andra vårdföretag.

Han svarar med att säga att det finns likheter i ”hur” vården bedrivs. I den allmänna vården talas idag om personcentrerad vård, vilket ju är väldigt likt Erstas uttryck ”se människan”. Men vi var först med uttrycket, säger Nilsson med ett leende. Det som skiljer organisationerna åt är våra ”varför”, menar Nilsson.

–Det finns en tyngd och djup när vi hämtar vår inspiration från en lång kristen tradition, från en uppenbarelse, något som är givet, säger Nilsson.

Se gärna webinariet med Stefan Nilsson och det intressanta efterföljande samtalet om en organisations sekularisering, om förgiftade pengar och fler trådar att reflektera vidare över.

/Joakim Hagerius

 

Gör digitalt studiebesök hos Skillinge Missionshus

Följ med Prasso, nätverket för diakonalt samhällsengagemang och social innovation, till Skillinge Missionshus. Vi gör ett digitalt studiebesök hos denna innovativa kyrka där Hyllie Park Folkhögskola bedriver församlingsnära SFI(Svenska för invandrare) och som dessutom har startat en egen arbetsförmedling, Talentbyrån Österlen. Lyssna på föreståndare Kalle Spets och delta i efterföljande samtal.

Foto: Rebecca Wallin

Tid: Torsdag den 17 september kl. 10.00-11.00
Platserna på webbinariet är begränsat, så säkra din plats genom att anmäla dig här nedan.

 

Gör digitalt studiebesök hos Räddningsmissionen

Efter ett mycket uppskattat digitalt studiebesök innan sommaren kommer här en ny möjlighet, något du inte vill missa! Anmälan gör du längst ner på sidan. 

Vill du lära dig mer om hur en social matvaruaffär fungerar, eller om en mässa för hemlösa, eller om boende för psykiskt funktionsnedsatta personer som präglas av en stark värdegrund, eller om projekt för digitalt lärande i utsatta områden och insatser för att motverka ensamhet i gruppen äldre under corona-pandemin? Anmäl dig då till ett digitalt studiebesök på Räddningsmissionen tillsammans med Joakim Hagerius, arrangör är Prasso. 

Räddningsmissionen i Göteborg bedriver socialt arbete på kristen grund. Med 120 anställda, 300 volontärer och med 30 församlingar som huvudmän bedriver man ett omfattande innovativt diakonalt arbete och är en kraft att räkna med i staden. Visionen är ett värdigt liv för alla.

Nu har du möjlighet att få en inblick i denna organisationen, för eget lärande och inspiration. Möt direktor Emil Mattsson som berättar om vad det innebär att bedriva verksamhet i skärningspunkten mellan offentlig sektor, företag, föreningar och församlingar, institutionens möjligheter och social innovation.

Vi kommer också göra fyra besök i olika verksamheter.

Maträtt är en nystartad social supermarket som säljer matsvinn, erbjuder arbetsträning och bekämpar matfattigdom. I matbutiken är alla välkomna att handla. Men den som har en låg inkomst, mindre än 9290kr/månad, och har svårt att få pengarna att räcka till kan bli medlem och då handla för en tredjedel av priset i en vanlig matbutik. Efter två månader har butiken 1620 medlemmar.

Styrmansgatans gruppboende är ett hem för personer som har någon form av psykisk funktionsnedsättning. Och genom olika tyder av stöd görs allt för att skapa goda levnadsvillkor. Boendet bedrivs genom ett ramavtal med Göteborgs stad och är en avtalsreglerad verksamhet. Vad betyder en stark värdegrund för verksamheter som denna?

Genom gatukyrkan arbete samlas människor till gudstjänst och bön. Det har blivit en mötesplats för bland annat arbetslösa, studenter, hemlösa och flyktingar. Ofta medverkar en pastor tillsammans med diakoner på Räddningsmissionen. Det serveras en varm måltid och man firar nattvardsmässa. Detta sker i övertygelsen att kyrkan i all sin trasighet är Kristi kropp i världen. Under corona-pandemin möts man utomhus.

Vi besöker också några av de många projekt som Räddningsmissionen är engagerade i. Genom att corona-pandemin gör det svårt att mötas fysiskt så bedrivs digitalt studiestöd för unga i utsatta områden och insatser för gruppen äldre som syftar till att motverka ensamhet.

När vi har hört Emil Mattsson berätta om Räddningsmissionen och vi har gjort besök i olika verksamheter har du möjlighet att ställa frågor och fördjupa intrycken genom samtal och dialog i ett webinar.

Missa inte denna unika möjlighet att göra ett spännande studiebesök med ditt arbetslag eller som enskild, utan att behöva resa i dessa coronatider.

Tid: Torsdag den 27 augusti kl. 14.00-15.00
Platserna på webbinareit är begränsat, så säkra din plats genom att anmäla dig här nedan.

 

Joakim Hagerius till Prasso

Vi är glada att presentera Joakim Hagerius som kommer att finnas med i Prasso under en period. Så här skriver han själv om möjligheten:

Jag känner mig mycket glad åt att få arbeta med Prasso, nätverket för diakonalt samhällsengagemang och social innovation under en period.

I mina tidigare roller som ordförande i Räddningsmissionen och som pastor i Saronkyrkan i Göteborg vet jag hur viktigt det är att få höra och se andras goda initiativ för att själv vidga sina perspektiv och få hjälp att utveckla sin verksamhet. Även i opinionsbildningsyfte, som jag arbetat med på tidningen Dagen senaste två åren, behövs de goda exemplen bli synliga för fler.

Jag är övertygad om att lokala församlingar och kristna institutioner, gärna i samverkan, dessutom kan hitta nya sätt för att öka sitt samhällsengagemang, och genom sin närvaro och unika särart bidra till mångfalden i det svenska samhällslivet och välfärden.

Just nu i coronatider är det svårt att resa och upptäcka hur andra utvecklar sina arbeten, men det är fortfarande lika viktigt att vi inspirerar varandra. Därför ska vi utveckla digitala studiebesök och interaktiva uppföljningsmöten för att lära av varandras diakonala initiativ. Vi kommer även att sprida goda initiativ genom att berätta om dem på vår hemsida och på sociala medier.     

Tveka inte att höra av dig till mig –  både med goda exempel och andra frågor! 

/ Joakim 

 

Inspirerande projekt sjösätts av sociala entreprenörer!

Gudrun Wannebo i webbsändning

Kursen i Socialt entreprenörskap – i kyrka och samhälle samlar eldsjälar och entreprenörer som verkligen vill göra skillnad. I Coronas spår synliggörs behoven än mer och utbildningen ligger helt rätt i tiden.

Måndagen den 27 april inbjöd kursdeltagarna till en inspirationsdag och många valde att följa webbsändningen.  Dagen bjöd på många spännande inititativ som nu tas i församlingar och idéburna organisationer på kristen grund i Sverige.

Vill du se sändningen i efterhand så går det bra att göra HÄR.

 

 

Mia Fritzon berättar om sitt SecondHand projekt.

 

Lucas Mellergård berättar engagerat om sin idé.

Samtal med pastor Henrik som är “möjliggörare” för Gudruns projekt i Equmeniakyrkan i Lindome.