Milad hjälper eleverna i utsatta områden att hitta kämpaglöd

Till sin hjälp har han volontärer och studenter på lärarhögskolan som gör praktik på studiestunden

Milad Gorgees är född och uppvuxen i Bagdad i en kristen familj. Några svåra omständigheter och en mycket oviss framtid gjorde att familjen behövde fly från Irak. 2004 kom han till Sverige som ensamkommande flyktingbarn, men hade turen att några år senare få återförenas med sina föräldrar som nu bor bara några spårvagnshållplatser från.

Efter gymnasiet utbildade han sig till socionom och arbetade själv under flyktingvågen 2015 med att stödja ensamkommande flyktingbarn.

–Jag är tacksam för att jag kunde få ge tillbaka lite grann av det jag fick när jag kom till Sverige, säger Gorgees.

Parallellt med arbetet som socialsekreterare blev han engagerad i Räddningsmissionens verksamhet för ensamkommande och efter ett tag blev han också anställd. På Räddningsmissionen har Gorgees arbetat för att förbättra skolsituationen för barn i särskilt utsatta områden i Göteborg. Bland annan genom ett innovationslabb på Lövgärdesskolan i Angered, ett projekt i samverkan med bland andra Erikshjälpen, Göteborgs universitet och Göteborgs stad, där man arbetar för att barn ska få en bättre skolgång. Och i detta projekt arbetade man också mycket med områdesutveckling, att tänka in hela närområdet med skolan som centrum.

 

Studiestunden finns i särskilt utsatta områden

Utifrån projektet i Angered har arbetet har studiestunden vuxit fram och blivit en omfattande verksamhet som bedrivs på flera skolor i de områden som polisen benämnt som särskilt utsatta i Göteborg.

–Studiestunden är mer än läxhjälp, säger Gorgees med eftertryck. Efter att ha lyssnat på barnen kom de fram till att läxhjälp var ett belastat ord, att det var något som bara gällde de som inte klarade skolan och som därför skapade ett stigma.

När man istället etablerade studiestunden och sa tydligt att det var till för alla som vill öka sina kunskaper oavsett färdighetsnivå, då ville också alla vara med. Eftersom många bor trångt i dessa områden innebar studiestunden med vuxna på plats också en stunds behövlig studiero.

 

Kämpaglöd är en viktig färdighet

Genom studiestunden arbetar man med inre motivation, barnen får träffa förebilder, det förmedlas en framtidstro och man arbetar för att förstärka självkänsla och kämpaglöd.

–Många elever tänker statiskt, säger Gorgees. Om man har misslyckats en gång så förutsätts misslyckande också en andra gång och så vidare. Detta tänkesätt försöker man ändra till ett mer dynamiskt förhållningsätt som innebär att om någon har misslyckats en gång så kan det ändå gå bättre nästa gång om man bara kämpar lite mer och håller ut.

Från början var det endast volontärer som bidrog på studiestunden, och dessa gjorde fantastiska insatser berättar Gorgees, men i längden blev det svårt att säkerställa studiestunden och inte svika barnen genom att behöva ställa in.

 

Studiestunden som en del av lärarutbildningen

Det fick Gorgees att ta kontakt med Göteborgs universitet och idag är studiestunden en del av lärarutbildningens praktik, något som ger studenterna högskolepoäng. Detta gör också att studiestunden i dessa utsatta områden inte längre är ett projekt som behöver avslutas när pengarna tar slut, som så ofta är fallet med den här typen av insatser, utan nu är det en långsiktigt hållbar verksamhet som skapar förutsättningar för barnen att nå godkända färdigheter och kunskapsmål i grundskolan. En förutsättning för vidare studier och så småningom ett spännande yrkesliv.

Lyssna på eldsjälen Milad Gorgees som beskriver arbetet med studiestunden i denna film. Filmen kommer från ett digitalt studiebesök på Räddningsmissionen i Göteborg. 

 

Maträtt, butiken med uppdrag att bekämpa matfattigdom har blivit en succé

Maträtt, butiken med uppdrag att bekämpa matfattigdom har blivit en succé

På Flatås Torg ligger Göteborgs enda butik med matsvinn. MatRätt som den heter drivs av Räddningsmission och är en ny matbutik som säljer matsvinn, erbjuder arbetsträning och bekämpar matfattigdom. En social supermarket som gör gott både för människa och miljö.

Butiken öppnade i våras och är redan en succé med 3000 medlemmar, människor som har en låg inkomst och som har svårt att på pengarna att räcka till. Den stora utmaningen är att fylla på med varor som möter den stora efterfrågan.

Alla är välkomna att handla i butiken, särskilt frukt och färskvaror som behöver omsättas snabbt, och därigenom göra en insats för miljön genom att minska matsvinnen. Som icke medlem handlar man till ordinarie pris och det blir ett sätt att stötta arbetet för människor i social och ekonomisk utsatthet.

Möt Ida-Lina Frisell, butikschef på Maträtt, som visar runt i butiken och berättar om verksamheten. Filmen kommer från ett tidigare digitalt studiebesök som anordnades av Prasso, juni 2020.

Religion är en positiv kraft

Ny forskning om vad som händer när sfi-verksamhet bedrivs i en kyrka.

­­–Forskning på trosbaserade organisationer är ett området som fått mer uppmärksamhet de senaste åren, både internationellt och i Sverige, det säger Mikael Hallenius som själv är forskningsledare för ett nytt projekt med syfte att undersöka vad som händer när SFI, Svenska för invandrare, bedrivs i en kristen församling.

År 2016 startade Hyllie Park folkhögskola sfi-verksamhet i samarbete med Saronkyrkan i Göteborg, en verksamhet som fortfarande pågår och som har vuxit sedan starten. Samarbetet innebär att Saronkyrkan upplåter lokaler och att församlingen genomför vissa stödaktiviteter för sfi-studenterna. Det kan till exempel innebära språk-kafé i anslutning till ordinarie undervisningen när eleverna erbjuds möjlighet att konversera med volontärer. Det är Hyllie Park som har det formella ansvaret för utbildningen, personal och som har en samordnare på plats. Intentionen från skolans håll är att utbildning i rörelsemiljö, till skillnad i en skolinstitution, ska ge deltagarna bättre möjlighet till integration i samhället och finna fler informella vägar till praktik och arbete. Det är detta projekt som ska utvärderas genom en akademisk studie.

Forskningen bedrivs genom ALT, Akademi för ledarskap och teologi, där Hallenius arbetar som praktisk teolog. I teamet ingår förutom Hallenius som är disputerad i pedagogiskt arbete även Maria Karlson som har särskild kompetens inom interkulturella frågor och lärande och Håkan Kenne som tillför kompetens om ledarskap och lärande. Projektet inleddes hösten 2019 och har som så mycket annat har fått stå tillbaka på grund av Covid-19, men nu är man i full gång med att samla in data. Studien ska presenteras 2021 och tanken är att det ska mynna ut i en rapport som ska kunna läsas och användas av många.

Hur vanligt är det med församlingsnära SFI?

–Jag tror inte att det är särskilt utbrett, säger Hallenius. Han berättar att detta forskningsprojekt kan beskrivas som en titthålsundersökning, att det är en avgränsad verksamhet i Göteborg som ska studeras och utvärderas.

Hur går forskningen till?

–Det är en empiriskt upplagd forskning och bygger på intervjuer, samt analys av dokument som styr och presenterar verksamheten. Syftet är att titta på vad som händer när en folkhögskola samarbetar med en kyrka. Och det är fyra perspektiv som ska undersökas: Deltagarnas perspektiv, lärarnas perspektiv, kyrkans perspektiv och utbildningens perspektiv. Analysen bygger på tolkning av dessa intervjuer, säger Hallenius.

Vad har ni sett hittills?

–Ingenting, responderar Hallenius snabbt och förklarar att först måste material samlas in, sedan ska det tolkas och först därefter presenteras slutsatser.

Han säger också att i Sverige är det kontroversiellt med en tydligt religiös huvudman och värdegrund, men att det finns många internationella studier som visar att religiösa huvudmän genererar ett mervärde. Och det är en förförståelse som Hallenius forskningsteam har med sig in i sin studie, att religiösa organisationer kan tillföra mervärde.

–Religion är en positiv kraft, säger Hallenius.

Av:  Joakim Hagerius

 

Mikael Hallenius, jobbar på Akademi för Ledarskap och Teologi som lärare i Kyrko- och missionsstudier med inriktning på Praktisk teolog.

Sekulariseringen går inte att stoppa

Stefan Nilsson, direktor på Ersta diakoni, ser utmaningar i samverkan med det offentliga

 

Ersta diakoni bildades 1851 och en av de äldsta organisationerna som bedriver diakonal social verksamhet och sjukvård på kristen grund i Sverige. Den ideella föreningen har 1400 medarbetare och omsätter 1,2 miljarder. Sjukhuset rymmer kirurgklinik, anestesiklinik, medicinklinik, hjärtmottagning, diabetesmottagning, hospice och avancerad sjukvård i hemmet och föreningen driver bland annat verksamheter som äldreboende, hemtjänst och skyddat boende för kvinnor som utsätts får våld. Mitt under pågående covid-19 pandemi är man mitt i ett nytt sjukhusbygge på Södermalm i Stockholm. Ett gigantiskt projekt som ska vara klart 2023 med en budget på 2 miljarder.

 

Kristen organisation eller organisation på kristen grund

Från början var Ersta en kristen organisation så till vida att alla som arbetade i verksamheten var kristna. Det var också en evangeliserande och inomkyrklig förnyelserörelse. Så är det inte längre.

–Ersta har sekulariserats, men den kristna grunden finns kvar, säger Stefan Nilsson i ett webbinarium som Prasso anordnade den 23 juni berättar.

Det som också har funnits med från början och som fortsatt är viktigt är begreppet ”se människan”. Det formar förhållningsättet i vården och gör att den lilla frågan ”hur någon mår” alltid är viktig, även för den som kommer till Ersta för en rutinoperation, berättar Nilsson.

På Ersta diakoni arbetar man mycket med hur den kristna grunden uttrycker sig när personalen har olika livsåskådningar och många är typiskt sekulära eller agnostiska svenskar. Ett sådant uttryck för att bevara den kristna traditionen plats är att direktorn ska vara präst i Svenska kyrkan. Innan Stefan Nilsson blev direktor för 10 år sedan var han kyrkoherde i Sundsvall. Och det är något som märks på hans språkbruk och i sina brev till medarbetarna berättar han att han gärna hämtar material ur kyrkans skatter, från Bibel och psalmbok.

–Jag kräver inte att man är kristen i en anställning, men man behöver intellektuellt förstå och acceptera vart Ersta hämtar sin röst och språk, säger Nilsson.

 

En stor organisation snabbar på sekulariseringen

Samtidigt beskriver han att sekulariseringseffekten är kraftig och något som inte går att stoppa så länge man styrs av sekulära direktiv i upphandlingar och behöver förhålla sig till det offentliga systemets krav.

­–För tyvärr är det så att vila på kristen grund sällan är någon konkurrensfördel i en svensk kontext, oftast är det till och med uttryckt att det ska vara neutralt, säger Nilsson. Han menar också att detta gör att man lätt förlorar kontrollen över sitt teologiska arv och miljö. Därför är Nilsson kritisk till att Svenska Kyrkan skulle bli en välfärdsleverantör i stor skala.

–Jag skulle vara försiktig som kyrka att ge mig in i detta, säger Nilsson, just eftersom han har sett faran med det i Erstas egen historia.

–När läkarkåren blev tydligt sekulariserad på 60-talet, som också var en stark profession, då hände också något med Ersta, ideologiskt. Det som dessutom påskyndar organisationens sekularisering är storleken, menar Nilsson, och därför tror han på att hålla verksamheterna lite mindre och att därigenom kunna anställa människor med samma drivkraft.

 

Det finns tyngd och djup i Erstas ”varför”

I samtalet som avslutar webinariet ställs en fråga om vad som skiljer Ersta från andra vårdföretag.

Han svarar med att säga att det finns likheter i ”hur” vården bedrivs. I den allmänna vården talas idag om personcentrerad vård, vilket ju är väldigt likt Erstas uttryck ”se människan”. Men vi var först med uttrycket, säger Nilsson med ett leende. Det som skiljer organisationerna åt är våra ”varför”, menar Nilsson.

–Det finns en tyngd och djup när vi hämtar vår inspiration från en lång kristen tradition, från en uppenbarelse, något som är givet, säger Nilsson.

Se gärna webinariet med Stefan Nilsson och det intressanta efterföljande samtalet om en organisations sekularisering, om förgiftade pengar och fler trådar att reflektera vidare över.

/Joakim Hagerius