Församlingen Dreamcenter i Göteborg slår upp dörrarna till ny Second Handbutik

I den gedigna St.Matteuskyrkan på Hisingen/Kvillebäcken är det fullt liv och rörelse. Här finns församlingen Dreamcenter och i kyrkans gatuplan har nu en ny secondhandbutik precis öppnat sina dörrar.

Mia (tv) som nu går utbildningen  Socialt entreprenörskap  drömde om att få jobba med kläder och människors upprättelse. Dreamcenter drömde om en secondhandbutik där männsikor kan få komma tillbaka till arbetslivet igen och blomstra. Här sa det pling och vägarna korsades. Mia Fritzon, Lina Lind, och Helena Kilhgren är tjejerna i butiksgänget som är med o förverkligar drömmen.[/caption]

I butiken kommer det även att finnas ett cafe’ där man kan köpa stolen man sitter på eller koppen man gillar. Om man vill kika in så är adressen Herkulesgatan 28 och öppettiderna:
Ons 10-15
Lördag 10-15

Vill du veta mer så finns Dreamcentersecondhand på Instagram och Facebook.

Nystart av handelsträdgård ger arbetstillfällen för nyanlända

Spännande initiativ av Församlingen Klippan.

Ellen Adolfsson, kursdeltagare på kursen Socialt Entreprenörskap berättar i artikeln.

 

Dags att kavla upp ärmarna!

“I en värld som allt oftare kommer till slutsatsen att det inte finns något kvar att kämpa för, så är kyrkans budskap: det gör det visst. Vi säger som Stakset: ”Det kanske inte går spikrakt, men det kommer att gå bra”.

 

Vi lever i dag i en värld med stora ekologiska, sociala och politiska utmaningar. I en sådan tid är det dags att kyrkan på allvar kavlar upp ärmarna, skriver Emil Mattson Göteborgs Räddningsmission.

Nedan är en debattartikel publicerad i tidningen Dagen.

Lever vi i den yttersta av tider? Ja, åtminstone finns det många livsviktiga parametrar som just nu pekar åt fel håll. Indiepopgruppen Weeping Willows sätter träffsäkert ord på vår tids oro och dödsångest. På det nyutgivna albumet ”After us” sjunger Magnus Carlsson i titelspåret:

Faith and hope and love

It’s only chemistry

We’ve lost control

We are out of touch

But life continues after us’

I ett samhälle som förlorat sin framtidstro har vi som kyrka en livsnödvändig roll att spela. Varför? Därför att världen behöver tro, hopp och kärlek. Dessa begrepp är inte bara kemiska processer eller mänskliga överenskommelser. De är levande ord, grundade i Gud själv.

För det första: Stärk vår tro.

För ett år sedan publicerade Tillitsdelegationen en forskningsantologi där Bo Rothstein, professor i statsvetenskap, medverkade. Hans frågeställning var varför vissa skolor är framgångsrika trots att de utifrån förutsättningarna inte borde vara det (därför att de exempelvis ligger i ett utsatt område eller att föräldrarna saknar utbildningsbakgrund).

En av hans slutsatser var att organisationens ethos, kultur, är helt avgörande. En framgångsfaktor är en rektor som tror på det han eller hon gör och som lyckas dra till sig skolpersonal som delar visionen. Det viktigaste är inte vilken organisationskultur som bedrivs, det viktigaste är att det finns en tro som bär.

Lika nödvändig som tron är för att bedriva framgångsrika skolor, lika nödvändig är den om vi ska lyckas vända klimatkrisen, segregationen och den psykiska ohälsan. Och här måste kyrkan förstå sitt viktiga uppdrag: att förmedla tro. Vi tror ju att varje människa är skapad och älskad av Gud. Att skapelsen andas Guds skönhet och att den därför är värd att vårda och vörda. Denna tro behöver vi dela med oss av och låta vägleda vårt samhällsengagemang.

För det andra: Öka vårt hopp.

I SVT:s Uppdrag granskning har vi fått följa Sanne som lider av komplexa och allvarliga psykiatriska svårigheter. Hon bollades runt mellan olika myndigheter i en Kafkaliknande mardrömsvärld. Trots att hjälp fanns att få ville ingen ta ansvaret eller kostnaderna. Kvar blev Sanne i ett allt djupare mörker.

Men när allt var som svårast fick hon ett samtal från Sebastian Stakset. Han berättade om sin egen mörka historia. Men också om ett hopp som kan förvandla: ”Jag är en av dem som tror att det kommer att gå fett bra för dig. Det kanske inte går spikrakt, men det kommer att gå bra. Du är grym … Du är inte ensam, du är älskad och du är värdefull”.

I en värld som allt oftare kommer till slutsatsen att det inte finns något kvar att kämpa för, så är kyrkans budskap: det gör det visst. För påskens budskap handlar om att Gud själv har besegrat själva döden. Om världen på kort sikt går upp eller ner påverkar inte den framtidstron. Utifrån hoppet om att världen en dag ska bli ny igen kommer vi varje dag sätta spaden till jorden och arbeta för ett gott och rättfärdigt samhälle. Om än världen går under i morgon vill vi plantera vårt äppelträd i dag. Och till en värld som tappat greppet om tillvaron säger vi som Stakset: ”Det kanske inte går spikrakt, men det kommer att gå bra”.

För det tredje: Uppliva vår kärlek.

I boken ”Downtown monks”, läser vi om hur några munkar startar en skola mitt i ett utsatt område i Newark, New Jersey. Inför skolstarten diskuterar kollegiet skolans teologiska grundhållning. Flera av munkarna har läst vid fina universitet och snart uppstår en inofficiell tävling om vem som kommer med de skarpaste analyserna. Men en av de äldre munkarna sitter lite vid sidan och verkar inte så engagerad. När det äntligen blir hans tur att tala säger han: ”Jag antar att man måste älska de här ungarna. Det handlar om det, gissar jag. Man får bara älska ungarna.”

Man ska aldrig underskatta kärlekens betydelse. Det är därför Jesus ständigt påminner om den. Kristen tro handlar inte bara om att respektera andra eller göra gott utan också om att älska. Kärleken är omöjlig att befalla fram och inte enkel att begripa sig på. Men försvinner den så är det kört. Världen behöver mer kärlek. Och hela kyrkans grundidé handlar om att ta emot av Guds kärlek och dela den vidare.

Vi lever i dag i en värld med stora ekologiska, sociala och politiska utmaningar. I en sådan tid är det dags att kyrkan på allvar kavlar upp ärmarna. Vi kan inte sitta kvar på åskådarplats och hoppas att samhällets problem ska lösas av någon annan. Vår värld behöver mer av tro, hopp och kärlek och kyrkan är i all sin bräcklighet en av få institutioner i samhället i dag som kan vara med och förmedla dessa levande ord. Men med det följer ett stort ansvar. Nu är det dags att komma in i matchen!

Emil Mattsson, direktor Göteborgs räddningsmission

 

Kjell-Erik 79 har levt som hemlös – i 30 år

 

De känner sig svikna av myndigheterna och upplever att de saknar ett socialt skyddsnät.

De berättar om ensamheten, om rädslan att släppa människor in på livet och kampen för att överleva utan egen bostad.

GT har träffat två av Göteborgs hemlösa.

– Vi har ingen framtid och har ingenstans att ta vägen, säger Kjell Erik Wallin, 79.

På Göteborgs räddningsmissions akutboende ”35:an” på Linnégatan träffar vi Kjell Erik Wallin, 79.

Under natten har han sovit i ett av rummen.

– Vi som bor här går till centralstationen och väntar på att de ska hämta upp oss. Man känner sig som en flykting, berättar Kjell Erik.

På 35:an finns inga platser, men dörrarna är öppna nattetid för de som lever i akut hemlöshet – i mån av plats.

Efter ett liv som sjöman och FN-soldat återvände Kjell Erik till Sverige någon gång på 80-talet.

– Jag var FN-soldat både i Egypten och på Cypern. Jag körde stridsvagn och hällde upp drinkar till officerare. Det var tufft, men roligt också. Sedan bodde jag i Indien och USA en massa år innan jag kom hem till Sverige, förklarar Kjell Erik.

”Snart kanske inte härbärgena har råd att ta hand om oss. Då får vi ligga ute och då kommer vi att dö”, säger Kjell Erik Wallin. Foto: HANNA BRUNLÖF

Sedan han återvände till Sverige har Kjell Erik saknat bostad, varför eller exakt när kan han inte riktigt redogöra för.

– Efter jag kom hem har jag levt som hemlös, men jag har aldrig haft någon riktigt chans att komma tillbaka med min låga pension och nu känns allt hopplöst, säger Kjell Erik.

Kjell Erik har en pension på 7 000 kronor i månaden. Tidigare har han fått tak över huvudet på olika boenden, men nu är hyran för hög för att han ska kunna stanna någonstans mer permanent.

– Antingen får man sova på ett ställe som det här, eller så får man leva i skogen. Det finns inget att välja på. Här betalar vi ingen hyra, men här får vi bara bo en natt i taget.

”Vet inte vad som ska hända nästa dag”

Kjell Erik berättar att han har svårt att slappna av och svårt att sova, även när han då och då har tak över huvudet.

– Ute sover man inte mycket. Här kanske det blir någon timme eller två. Jag är rädd för osäkerheten, att jag inte vet vad som ska hända nästa dag, säger Kjell Erik och fortsätter:

– Snart kanske inte härbärgena har råd att ta hand om oss. Då får vi ligga ute och då kommer vi att dö. Vi har ingen framtid och har ingenstans att ta vägen.

”Reglerna är mot oss pensionärer och mot oss hemlösa”, säger Kjell Erik Wallin. Foto: HANNA BRUNLÖF / GT/EXPRESSEN

Kjell Erik känner sig sviken och oönskad av samhället, berättar han:

– De vill inte se oss, ta hand om oss. Vi är avskräde, tycker dem. Polis, väktare, politiker. Var man än sätter sig, om man så sitter på centralstationen och hänger lite på huvudet så skickar de bort en. Reglerna är mot oss pensionärer och mot oss hemlösa.

Krukmakarens hus hjälper människor

Terminen för diakonalt och socialt arbete

De senaste åren har det diakonala och sociala arbetet vuxit i betydelse och omfattning för ALTs huvudmän. Det har alltid haft en stark ställning i rörelsernas internationella arbete. Men idag är många församlingar i Sverige också engagerade i olika sociala projekt för missbrukare, barn och nysvenskar. Församlingar driver förskola, skola, äldreboenden, second hand-butiker med arbetsträning, med mera. Denna utveckling har gjort kyrkor till viktiga aktörer i det civila samhället.

Utvecklingen har gått fort och det saknas idag fördjupad teologisk reflektion kring hur kyrkan ska förstå dessa sociala projekt samt utbildning som tränar människor att tänka på sina sociala uppgifter ur ett kristet perspektiv. Det finns också ett stort antal församlingsanställda som har en diakonal inriktning på sina tjänster utan att de fått utbildning för dessa uppgifter.

Därför utvecklar nu ALT en termin för diakonalt och socialt arbete – DIOS. Den startas höstterminen 2019 och är just nu under uppbyggnad.

 

 

Läs mer på https://altutbildning.se/alt-startsida/program/dios/

Ny rapport: Att handla av sociala företag ger mersmak

En mörk och regning torsdagseftermiddag lystes upp av kunskap, tips och inspiration om nyttiga affärer. Syftet med såväl seminariet som det pris som delades ut var att sprida kunskap och inspiration för att locka fler att göra affärer med sociala företag.

Att göra affärer med sociala företag ger mersmak – den som börjat vill fortsätta – det visar en ny studie som Sweco genomfört på uppdrag av Tillväxterket. Det är dock inte av välgörenhet som företagen handlar av arbetsintegrerande sociala företag. Affärsnyttan framhålls istället som den främsta drivkraften. Minskade transporter, möjlighet till insyn hos sin underleverantör och de sociala företagens flexibilitet, är några av de värden som framhålls.

Men även om affärsnytta är den främsta drivkraften värderar de sociala företagens kunder att de är med och utvecklar närmiljön, träffar människor som har olika förutsättningar och att de med dessa affärer kan integrera ett hållbarhetstänk, menade rapportförfattarna Sofia Rönnqvist och Mona Hallström Hjort på Sweco.

Rapporten i sin helhet kommer att publiceras under december 2018. De viktigaste slutsatserna och goda exempel från rapporten kan du dock läsa om här redan nu.PDF

När museet öppnade dörren för Forum Skill hittar fler dit

Forum Skill och Världskulturmuseet, båda i Göteborg, har under några års tid byggt upp ett tillitsfullt samarbete som bland annat tar sig uttryck i kassar och mappar som Forum Skill-företaget Tråd och Trade sytt upp av tyg från muséets reklamvepor.

Randi Myhre från Forum Skill berättar om att en dörr med många möjligheter i form av nätverk och kompetens öppnade sig när samarbetet utvecklades. Världskulturmuseet får i sin tur möjlighet nå fler människor som kanske inte helt självklart går på museum. Svenska för föräldralediga, som Forum Skill arrangerar, är till exempel en anledning till ett besök på museet för den som behöver språkträning.

Elektronikföretaget: Kommunikation är superviktigt

Jörgen Sehlin, VD på RTAS, ett socialt företag som monterar elektronik och med arbetsplatser i Skellefteå och Robertsfors hade med sig sin “bästa” kund – Antony Wiklund på Techsam – via webblänk.

Antony Wiklund berättade att när de anlitar RTAS innebär det att monotona uppgifter, som man låtit göra i utlandet, kan göras lokalt och av personer som inte skyr monotona moment.

– Idag tänker vi in vad RTAS kan göra i planeringen redan när en ny order är aktuellt, säger Antony Wiklund.

Både Jörgen Sehlin och Antony Wiklund berättar hur de har en mycket tät kommunikation vilket – enligt Antony Wiklund – är den största skillnaden när man gör affärer med arbetsintergrerande sociala företag jämfört med “vanliga” leverantörer.

Dumpar sociala företag priserna?

På grund av sjukdom kunde inte Joacim Karlson från Västsvenska Handelskammaren medverka i panelsamtalet men de frågor han väckt i förberedelserna för seminariet vävdes in. En sådan var frågan om huruvida sociala företag dumpar priserna.

Mari Odenbjörk från säljkooperativt Social Trade, som samlar ett 40-tal sociala företag i Göteborgsregionen, svarade:

– Vi konkurrerar inte med pris. Vi tar samma pris för samma kvalitet. Eftersom de som utför uppgifter i våra medlemskooperativ har olika arbetshinder kan det komma två personer för att säkra leveransen. Jag kan till och med tänka mig en framtid när vi kan ta mer betalt för ett arbete utfört av ett socialt företag med tanke på de ytterligare värden som levereras, spetsade Mari Odenbjörk till det.

Samtliga i panelen var överens om att kunskapsbrist hos konventionella företag och organsiationer är den största anledning till att det inte sker fler affärer med sociala företag.

Nätverksträffar – ett sätt att börja hitta affärerna

Bosse Blideman, ordförande för Skoopi, de arbetsintegrerande sociala företagens intresseorganisation, tyckte att nätverksträffar där sociala företag och lokalt näringsliv, eller aktörer inom en viss branch möts, kan vara ett bra sätt att komma igång. Han menar också att de sociala företagen behöver bli mer organiserade så att det finns någon som “svarar” när det finns ett behov och en intresserad kund – till exempel inom byggbranschen.

Clean Car Service – biltvätt i partnerskap prisas

Clean Car Service tillhandahåller biltvätt i Volvo Bils anläggning i Torslanda Göteborg. Där kan volvoanställda beställa biltvätt. Projektet – som är starten på ett nytt Vägen ut! kooperativ – är ett samarbete mellan Volvo, Vägen ut! kooperativen, Göteborgs stad Västra Hisingen och Volvo Bil.

Om priset Nyttigaste Affären

Coompanion, HSB och Tillväxtverket delar varje år ut priset Nyttigaste Affären för att sätta fokus på hur företag kan göra verkligt nyttiga affärer – för sig själva, för kunderna och för samhället.

Se filmen om pristagarna och läs mer om Nyttigaste affären här!länk till annan webbplats